Lost
Det var ett tag sen sist men har inte haft tid eller lust för att skriva...men nu så kändes det som att det skulle va skönt och få ur sig lite. Hösten började bra men har tyvärr inte fortsatt så...även om mina solstrålar har hjälpt till att göra den så myckte bättre har ändå dåliga/negativa saker trängt sig på. Just nu känner jag mig vilsen och har tappt mig själv på vägen någonstans.
Det finns ett beslut som jag gömt undan och inte har velat ta för det känns för jobbigt och gör för ont...speciellt med tanke på att det aldrig skulle få kännas från början. Men tyvärr började det göra det och har gjort allt så mycket svårare...har dock nu insett att det är dags att bestämma sig. Så nu är det taget och känns både jobbigt o gör ont. FAN! Hur kan något få dig att må sååå bra och i nästa stund må dåligt?!
Andra beslut/händelser har jag blivit indragen i fast att jag inte borde. Vill bara skrika ifrån och säga att jag inte orkar gå och bära på det problemet också. Visst mer än allt så skulle jag vilja göra allt bra igen men känns svårt när man inte ens befinner sig i samma stad eller vet vad man skulle göra för att skulle bli bra igen.
Har kännt att jag inte är tillräckligt: smart, intelligent, omtänksam, säker, stark, söt, snygg(visst det är ytligt men det kan iaf få en att känna sig lite bättre). Som sagt känt mig otillräcklig. Har försökt göra mitt bästa men känns som det inte har räckt till!?
Känner inte för att vara här just nu vill bara åka långt bort, där ingen känner mig och bara ta hand om mig och hitta mig sjäv igen.
All you got is you...but when you dont know who you are any more who have you then?
